I mitten av nittiotalet var Lars Andersson miljörörelsens kelgris. Här kom en Ica-handlare och sa alla de rätta sakerna. Han myntade begreppet ”kommersiellt miljöansvar” och hans butik i Lund utsågs till Sveriges bästa miljöbutik och han reste runt och föreläste. Men så hände något.
”Jag kunde allt och hade svaren på alla frågorna, men jag mådde sämre och sämre och medicinerade mer och mer. Jag föll handlöst mot botten”, säger Lars Andersson.
Text och foto: Roland Fransson
Under flera år missbrukade han droger och alkohol. Hans över trettioåriga förhållande sprack. Men nu sitter Lars Andersson framför mig i sin soliga villaträdgård i Bjärred och ser väldigt sund och vältränad ut. Och han är tillsammans med en ny kvinna. Hans liv är uppe på spåret igen.
”Jag är clean sedan tre och ett halvt år”, säger Lars, utan att vilja berätta så mycket om resan upp från botten.
Han bara konstaterar att han är en beroendeperson, som aldrig blir riktigt nöjd, som måste ha bottenkänning för att verkligen i sitt innersta förstå att droger är förkastligt.
Nu har Lars Andersson namn åter börjat poppa upp på olika miljödebatter och seminarier.
”Ja, det stämmer, jag har börjat hålla föreläsningar igen och tycker det är roligt. Det känns som om det är dags att kliva upp på barrikaderna igen.”
Det sista säger han med viss i distans och ironi i rösten. Det är inte så att Lars direkt tar avstånd från det han sa då på nittiotalet, utan snarare att han tycker att det var lite naivt, att kraven han förde fram då egentligen var för futtiga och små.
”Mycket av det jag stred för då har genomförts. Vi äter mer ekologiskt, har fler bra miljöval, en större del av varutransporterna går på järnväg och så vidare. Visst, allt det där är bra, men tämligen ointressant i ett större sammanhang. Det är konsumtionen och de krafter som konsumtionssamhället sätter i rörelse som är det verkliga problemet. Missbruket av jordens resurser måste få ett stopp. Vi måste börja hushålla om civilisationen ska kunna överleva.”
Större grepp
Lars Andersson har radikaliserats. Han tror inte längre på att det räcker med att samla in pet-flaskor eller köpa Krav-odlad honung från Ungern. Det krävs större grepp, en verklig mobilisering, som under krigstid, för att vår jord inte ska kollapsa.
”Och jag tror att det är fullt genomförbart”, säger han. “Ett ögonblick”, tillägger han och reser sig från bordet och försvinner in i huset.
Lars kommer tillbaka med en bok i handen. Det är “Plan B 4.0”, som kom ut på svenska för ganska precis ett år sedan. Författare är den kände miljödebattören Lester R. Brown, som av sina belackare kallas för domedagsprofet.
Men Lars lyfter fram siffror ur boken som hävdar att det årliga anslagsbelopp som behövs för att få en hållbar utveckling, enligt Lester Browns modell, uppgår till en tredjedel av USAs militärutgifter, som år 2008 var drygt 600 miljarder dollar.
”Det behövs alltså mindre än 200 miljarder dollar för att vi ska undvika en global kollaps. Jag tycker det inger hopp, det känns inte så omöjligt.”
Mörka stunder
Men Lars Andersson är självklart medveten om att det finns mycket i det mänskliga beteendet som grusar förhoppningarna om en bättre och mer förnuftig värld.
”Vi har massor med vetenskapligt grundade fakta om tillståndet på jordklotet. Men ändå fortsätter nästan alla att roffa åt sig. Och jag kan omöjligt förstå att vi tillåter att uppemot en miljard människor svälter, samtidigt som USAs bönder odlar majs för att göra etanol. Hur kan det bara få fortgå? Det är obegripligt.”
Han berättar att i sina mörka stunder så leker han med tanken på en sorts upplyst miljödiktatur för att vi ska kunna rädda världen.
”Och ibland tänker jag att det kanske är lika bra att blåsa på för fullt, så att vi når botten precis som en missbrukare, så att alla inser att vi måste leva annorlunda. Men det är tankar som fungerar som en sorts säkerhetsventil, det är ingen realistisk hållning.”
Han tror att hans kanske viktigaste budskap i dag är att: “Köp inte det du behöver, utan bara det som du absolut inte kan vara utan”.
Men han medger att det är en livsregel som är svår att hålla sig till i dagens samhälle med alla intryck och all påverkan. Och självklart syndar han själv mot detta, något som hans barn med illa dold förtjusning brukar påpeka för honom.
Hur går det ihop?
Men hur sjutton går det här ihop med att vara Ica-handlare och samtidigt påbjuda återhållsamhet när det gäller konsumtion?
”Jag tycker att det är lika bra att vara med i matchen som att stå sidan om och klaga. I min roll som handlare kan jag påverka, men visst kan det kännas jobbigt på en del affärsmöten. Oftast är ingen som argumenterar emot mig, men när mina kollegor går ut genom dörren kör de på som vanligt igen.”
Han tycker att hans eget Ica, men även hela handeln, borde ta ett större ansvar för vad det är för produkter som handlarna väljer att föra fram.
”Vi säger att konsumenterna väljer, men egentligen är det vi handlare som styr inköpen som gör valen och sätter gränserna. Vi väljer i dag att ta in många produkter som vi egentligen inte borde. Och i stället för att annonsera om dansk fläskfilé med minusmarginal skulle vi i stället pusha för närproducerad, ekologisk filé.”
Lars menar att Ica, Coop, Axfood, ja alla, borde kasta om perspektivet och lyfta fram produkter som är närproducerade och ett bra miljöval istället för att enbart locka med ett billigt pris och varor som är både är moraliskt och miljömässigt förkastliga.“
Lars Andersson tror att en framkomlig väg är, som han säger, ”stenhård skatteväxling” där ländernas regeringar sänker skatterna på arbete och stället beskattar verksamheter som är skadliga för miljön.
Han anser exempelvis att skatterna ska höjas kraftigt på konstgödsel samtidigt som man gynnar ekologiskt odlade produkter.
”Men även vi handlare har ju möjlighet att styra marginalerna så att vi gynnar de produkter som är schysta.”
Fakta
Lars Andersson är född 1959. Han har två vuxna barn i ett tidigare förhållande. Är i dag sambo med Ewa.
Bor två mil norr om Malmö.
Utbildning: Verkstadsteknisk gymnasieutbildning och Icas olika utbildningar.
Har hela sitt yrkesliv varit trogen Ica. Först som styckmästare sedan butikschef i Strömstad, Perstorp, Alingsås och i norra Skåne. Medverkade i tv-programmet E-fekt, 1993-97.
I dag är han hälftenägare i den Ica-butik, som han drog igång 1989. Hans partner heter Stefan Holst.
Brukar citera Mohandas Karamchand Gandhi: “Jordens resurser räcker till alla människors behov, men inte alla människors begär.”
Lars Anderssons handlingslista för en bättre värld.
• Köp inte det du behöver, köp bara det som du absolut inte kan vara utan.
• Köp det som är närodlat, gärna ekologiskt och ät neråt i näringskedjan. Alltså exempelvis spannmålsprodukter i stället för kyckling eller fläsk.
• Förflytta dig långsamt, helst inte alls.
• Medverka till skatteväxling.
• Stoppa befolkningstillväxten.
• Utrota fattigdomen.
• Börja odla grönsaker och frukt i staden och villaträdgårdarna. Återuppliva skolträdgårdarna.
[Publicerad i Butikstrender våren 2011]
